Gikt och Reumatism
Gikt och Reumatism
Man samlar i slutet av maj eller början av juni,
allt efter vårens tidigare eller senare ankomst,
de första späda skotten eller "tallstrunt" , som de vanligen kallas, av tall och gran.
De skola tagas, innan ännu några barr hunnit sticka fram, utan äro omslutna av de gula fjällen.
Man tager hälften av gran och hälften av tall och skär alltsammans smått och fint.
En butelj fylles till hälften med detta, och sedan påhälles
9O-gradig sprit.
Buteljen omskakas väl och ställes i solen. Bör stå i 12—14 dagar och omskakas varje dag.
Därefter ombindes korken med pergamentspapper eller med en blåsa och står åtta dagar på mörk, men torr plats.
Efter denna tid avhälles tink-turen på en annan flaska,
som, när den skall användas, en halv timme förut ställes på en varm kakelugn eller på spiselhällen.
Något av tinkturen slås på en yllelapp, och därmed frotteras den sjuka kroppsdelen,
där snart en angenäm värme sprider sig,
Med denna sprit frotteras det sjuka stället, och smärtan försvinner.
Samma verkan har bad av hästkastanjens frukt.
Dessa sönderskäras och kokas i vatten; spadet hålles i det varma badet.
6.
Man infångar ett bi och låter detta sticka sig på det sjuka stället;vid lindrigare åkommor äro några få sting tillräckliga,
i svårare fall, särskilt vid kronisk reumatism,
kunna ända till hundra sting behövas.
Även mot ansikts-ros har samma kur med fullständig framgång begagnats.
Kuren plägar medföra en sådan omedelbar lindring av de reumatiska plågorna,
att denna helt och hållet förtar smärtan av stinget.
Den moderna läkarkonsten har återupptagit denna gamla huskur.
7
2 delar senapssprit och i del kloroform blandas mycket väl,
och med en yllelapp, doppad i detta, gnider man den sjuka lemmen.
allt efter vårens tidigare eller senare ankomst,
de första späda skotten eller "tallstrunt" , som de vanligen kallas, av tall och gran.
De skola tagas, innan ännu några barr hunnit sticka fram, utan äro omslutna av de gula fjällen.
Man tager hälften av gran och hälften av tall och skär alltsammans smått och fint.
En butelj fylles till hälften med detta, och sedan påhälles
9O-gradig sprit.
Buteljen omskakas väl och ställes i solen. Bör stå i 12—14 dagar och omskakas varje dag.
Därefter ombindes korken med pergamentspapper eller med en blåsa och står åtta dagar på mörk, men torr plats.
Efter denna tid avhälles tink-turen på en annan flaska,
som, när den skall användas, en halv timme förut ställes på en varm kakelugn eller på spiselhällen.
Något av tinkturen slås på en yllelapp, och därmed frotteras den sjuka kroppsdelen,
där snart en angenäm värme sprider sig,
Efter frotteringen pålägges flanell, bomullsvadd, fårull eller s. k. skogsull, vilket sistnämnda nog är det bästa.
På det i flaskan kvarvarande av tallstrunten kan man slå uppkokt vatten och får då en
välluktande och nervstärkande tillsats till tvättvattnet.
2.
En liter. tiodubbelt renat bränvin lagar två klyftor av en fint söderskuren rödlök, kamfer av fyra ärters storlek, dyvelsträck av fyra kaffebönors storlek. Sedan detta fått stå i 3 dygn och ofta omskakats, silas det genom linne.
Ett likörglas morgon och afton i 4 å 5 månaders tid under vintern.
3
En matsked lingonblad (helst friska) kokas med en liter vatten,
tills vattnet kokat in till 0.5 liter.
Drycken silas och drickes under dagens lopp.
Kuren fortsattes under några månader.
4
En tesked fosforsyrad natron upplöses i vatten.
Härtill sättes saften av en citron.
En dylik blandning urdrickes varje morgon.
5
Man tager blommor av hästkastanjen,
när den är nyss utslagen och står i sin fulla prakt,
avplockar småblom-morna från stängeln, stoppar dem i en butelj och häller 9O-gradig sprit därpå. Korkas väl och får stå 4—6 veckor, dock ej i solen. Skakas ofta.
På det i flaskan kvarvarande av tallstrunten kan man slå uppkokt vatten och får då en
välluktande och nervstärkande tillsats till tvättvattnet.
2.
En liter. tiodubbelt renat bränvin lagar två klyftor av en fint söderskuren rödlök, kamfer av fyra ärters storlek, dyvelsträck av fyra kaffebönors storlek. Sedan detta fått stå i 3 dygn och ofta omskakats, silas det genom linne.
Ett likörglas morgon och afton i 4 å 5 månaders tid under vintern.
3
En matsked lingonblad (helst friska) kokas med en liter vatten,
tills vattnet kokat in till 0.5 liter.
Drycken silas och drickes under dagens lopp.
Kuren fortsattes under några månader.
4
En tesked fosforsyrad natron upplöses i vatten.
Härtill sättes saften av en citron.
En dylik blandning urdrickes varje morgon.
5
Man tager blommor av hästkastanjen,
när den är nyss utslagen och står i sin fulla prakt,
avplockar småblom-morna från stängeln, stoppar dem i en butelj och häller 9O-gradig sprit därpå. Korkas väl och får stå 4—6 veckor, dock ej i solen. Skakas ofta.
Med denna sprit frotteras det sjuka stället, och smärtan försvinner.
Samma verkan har bad av hästkastanjens frukt.
Dessa sönderskäras och kokas i vatten; spadet hålles i det varma badet.
6.
Man infångar ett bi och låter detta sticka sig på det sjuka stället;vid lindrigare åkommor äro några få sting tillräckliga,
i svårare fall, särskilt vid kronisk reumatism,
kunna ända till hundra sting behövas.
Även mot ansikts-ros har samma kur med fullständig framgång begagnats.
Kuren plägar medföra en sådan omedelbar lindring av de reumatiska plågorna,
att denna helt och hållet förtar smärtan av stinget.
Den moderna läkarkonsten har återupptagit denna gamla huskur.
7
2 delar senapssprit och i del kloroform blandas mycket väl,
och med en yllelapp, doppad i detta, gnider man den sjuka lemmen.