Barnuppfostran model 1878
Skrifter för hemmet.
Den man älskar
agar man ?
Goda råd Från 1878
Den man älskar
agar man ?
Goda råd Från 1878
Hur man kan hjälpa sitt barn.
Några råd af
Några råd af
Gustaf Jahn.
Den »Den sitt ris spar, han hatar sitt barn». (Ordspr. 13:24)
»Hålla tuktan är vägen till lifvet».
(Ordspr. 10:17)
1) Begynn tidigt att bruka käpp eller ris;
2) Straffa med båda så sällan som möjligt ;
3) När du straffar, gör det så, att barnen också känna det.
Vem skall slå barnet?
Jag svarar med all besinning: Fadren.
Modren skulle, så vida det möjligen kan undvikas, bruka hvarkeu ris eller käpp, och icke ens med blotta handen utdela slag.
Minsta antalet av mödrar tukta så hårdt, att det verkligen gör gagn.
Men sådana slag, som blott falla löst utanpå, göra huden seg, så att fadren efteråt endast får slå desto hårdare.
Var skall man slå?
Här har skaparen på hvarje frisk barnakropp utvisat en mjuk plats, som tycks vara prädistinerad för riset och i sig förenar alla fordringar på ett godt exekutionsobjekt.
Jag håller före, att alla slag skola inskränkas härtill Framför allt kan jag icke ifrigt nog varna för den onda vanan, att slå barnen i ansigtet eller hufvudet
Varmed skall man slå?
Jag skulle kort och godt svara:
Icke med handen: om jag icke just här måste medgifva ett undantag, ty med helt små barn anser jag det naturligt, att man lyfter upp den lilla kolten och låter de fem fingren vara risqvistarna.
Jag skulle i afseende på straff-instrument föreslå följande grader: Hand, ris. käpp. — Mot knut, kautschuk, ridpiska, har jag en afgjord vedervilja; man skall icke behandla menniskan som en hund
1) Begynn tidigt
Hvad är tidigt? — Det kommer an på barnets karaktär.
Men jag skulle vilja uppställa den satsen: Icke före den första födelsedagen,
men i hvarje fall förrän det andra lefnadsåret blifvit tillryggalagdt — ifall icke den lilla varelsen måste behandlas som synnerligt undantag.
2) Slå så sällan som möjligt
3) När du straffar, så straffa så, att slagen också verkligen göra ondt.
Giftermålsbalken före 1920
En ny giftermålsbalk blev antagen av riksdagen
den 17 april 1920
den 17 april 1920
Det var bättre förr eller hur grabbar.!!!!
Den gamla och nya äktenskapslagen beskrivs
Bestämmelserna i den gamla
giftermålsbalken, infogad i 1734 års lag,
och även efter nya lagens ikraftträdande på det stora hela taget gällande beträffande äldre äktenskap, karakteriserades förnämligast av mannens målsmanskap.
Detta innebar att mannen ensam hade avgöranderätten i största delen familjen angående angelägenheter.
Han hade på grund av sitt s. k, husbondevälde att avgöra i frågor angående familjens boningsort, bostad och levnadssätt
m. m. dyl., angående hustruns arbete utom hemmet, barnen, deras vistelseort. uppfostran, utbildning m. m.
Den egendom, som makarna införde i boet eller under äktenskapet förvärvade, blev i allmänhet deras gemensamma med vissa undantag för fast egendom.
Mannen hade på grund av målsmanskapet förvaltningsrätt över makarnas gemensamma egendom,
m. m. dyl., angående hustruns arbete utom hemmet, barnen, deras vistelseort. uppfostran, utbildning m. m.
Den egendom, som makarna införde i boet eller under äktenskapet förvärvade, blev i allmänhet deras gemensamma med vissa undantag för fast egendom.
Mannen hade på grund av målsmanskapet förvaltningsrätt över makarnas gemensamma egendom,
med undantag för bl. a. hustruns arbetsinkomst samt även över hustruns enskilda egendom, för den händelse hon icke beträffande denna genom
äktenskapsförord
eller bestämmelse i testamente eller gåvobrev fått densamma undantagen från hans förvaltning.
Genom boskillnad kunde även hustrun erhålla en ekonomiskt självständig ställning.
Förelåg emellertid icke boskillnad var hustrun på. det stora hela taget utan
Genom boskillnad kunde även hustrun erhålla en ekonomiskt självständig ställning.
Förelåg emellertid icke boskillnad var hustrun på. det stora hela taget utan
rättshandlingsförmåga,
hon kunde bl. a, icke utan mannens samtycke träffa avtal, ingå borgen eller sluta andra förbindelser.
Hon hade icke heller rättsligen sett någonting att säga till om beträffande sina barn,
Den nya giftermålsbalken
har helt brutit mot denna gamla princip, som bottnade i föregående århundradens föreställningssätt och ekonomiska och sociala förutsättningar-
Den utgår ifrån det tjugonde århundradets uppfattning av kvinnans ställning i samhället och äktenskapet samt från nuvarande ekonomiska utveckling.
Makarna äro enligt lagen jämställda.
Den ene har icke bestämmanderätt över den andre och någon ekonomisk eller juridisk underkastelse för den ene eller andre maken inträder icke i och med äktenskapet.
De inskränkningar, som äktenskapet medför i makes dispositionsrätt över egendom och i övrigt, gälla lika för såväl mannen som hustrun.
För 150 år sedan hade man rätt att spöa sin piga
Förordning
Husbönder och Tjenstehjon.
af den 23 November 1833.
Om skyldighet att laga försvar
såsom Tjenstehjon, sig
förskaffa.
Husbönder och Tjenstehjon.
af den 23 November 1833.
Om skyldighet att laga försvar
såsom Tjenstehjon, sig
förskaffa.
1 #. Hvar och en, som icke har laga försvar, skall, för att ej ligga Samhället till last, sådant sig förskaffa.
5 #. Felar Tjenstehjon af lättja,
vårdslöshet eller olydnad i tjensten, eller eljest förer ett oordenteligt eller straffbart lefnadssätt;
ege Husbonde med allvarsamma föreställningar och, då de icke hjelpa, med måttlig husaga söka sådant rätta.
9#. Husbonde må vid Tjenstehjons bestraffning, enligt hvad i 5 § sägs,
icke strängare förfara, än 36 Kap. 2 § Missgernings-Balken innehåller.
36 Kap. 2 § Missgernings-Balken lyder sålunda: slår husbonde eller Matmoder legohjon sitt, så att det deraf varder lamt eller lytt ligge det i laga bot, som för
Husagan afskaffad.
Enligt Kgl. Maj:ts Kungörelse
af d. l Oktober 1858 har
Legostadgan ändrats så till vida, att busbonde ej längre eger rättighet att aga sina tjensteandar.
Undantag göres dock för tjenstehjon af mankön under 18 år och af qvinnkön under 16 år, som fortfarande med måttlig aga må tillrättavisas